Så här har vintern sett ut hittills här. Inte vinter alls med andra ord. Just nu är vi dock tacksamma för att det är öppet vatten i ån, eftersom pumpen behagat bli trött lagom till långhelgerna, så vi får inte så mycket vatten ur kranarna här hemma. Då är det bra att det finns en å att hämta vatten ur, till djuren och till att spola toaletten med. Dricksvatten hämtar vi hos grannen och tvättmaskinen får vila. Vad gör det väl att tvättkorgen svämmar över lite till? ;-)
När vintern inte vill komma på riktigt, då kan man trösta sig med ull. Jag har kommit i kontakt med en kvinna i Australien som föder upp merinofår med "ultra fine" kvalitet på ullen. Hittar man merino på 19-20 micron, då har man något riktigt mjukt. Ofta ligger den på 23 micron och känns ändå helt ok. Nuis merino ligger på 13-15 micron. Och det är så mjukt att man inte riktigt fattar det. Här finns hennes etsy-shop och här en facebook-sida med massor av inspirerande bilder.
Ullen kommer i väldigt platta paket, en vakuum-förpackare ligger högt på önskelistan för mig också. Efter en stund fluffar den upp sig, och då kan man börja leka...
Här har jag kardat ullen på kardmaskinen, tillsammans med silke i olika former (noils, hankies och tops) och lite angelina-glitter. Snöar det inte utomhus får man ordna snö av ull, helt enkelt. Cirka 100 gram totalt, det var 200 gram i påsen.
Lite suddig bild, men... jag spann en tråd av kardfloren ovan och tvinnade sedan med en tråd silk'n'soft från World of Wool. Ljuvligt mjukt, och som gnistrande snö. Nu spinner jag merinon som var kvar i påsen (och jag har dessutom beställt 600 gram till, fast en tredjedel skulle en kompis ha för att blanda med sin angoraull). Fast utan kardmaskin den här gången. Nu tar jag lock för lock och kammar försiktigt med en hundkarda. Spinner tunt, tunt och fort går det inte. Men åh, så mjukt och fint.
Lite stickat försöker jag få till också. En julklappsmössa till sambon av handfärgad merino/tencel från Ullaffären. Tyvärr superwash, men det var ju länge sedan jag köpte och spann det garnet. Faktiskt drygt två år sedan! En mjuk och fin mössa blev det i alla fall, och sambon blev nöjd. Och jag ett garnnystan fattigare, vilket, i ärlighetens namn, inte direkt gör något...
Vad mer då? Jo, som vanligt firar vi ju födelsedag på nyårsafton. Fem år har gått sedan jag vaknade och insåg att det nog inte skulle bli något av den där lugna hemmakvällen med bakpotatis och räkröra... I år blev det pannkakor till nyårsmiddag, följt av chokladtårta med skumdelfinfluff (koka 2 dl grädde och smält ner en näve chokladdoppade skumdelfiner med jordgubbssmak, kyl och vispa) och chokladfrosting. Paket med mandala-målarbok, ett väldigt roligt spel från Haba (klara, färdiga, gå - på skattjakt!) och några schleich-djur till bondgården. Nu somnar en nöjd femåring och jag väntar på att sambon ska komma ner, så blir det film, ost, kex och lite bubbel och säkert ull i någon form, tills det är dags att säga adjö till 2013 och hej till 2014.
Och med det önskar jag er alla ett gott slut och ett riktigt gott nytt år!
Själv hoppas jag att det nya året innebär lite mer ork och lite mer tid för hantverk. Jag har inte hunnit så mycket som jag skulle önskat, så några fler UFO:n vill jag bli av med. Samtidigt som jag vill prova så mycket nytt.
