Den här står uppe i stora sovrummet. Får jag drömma, flyttar jag den här till köket och installerar en kamin i sovrummet istället. Det är mysigare om man kan se elden spraka istället för att bara höra den. ;-)
I vardagsrummet står den här fina kaminen. Vem behöver tv? En skön fåtölj och en stickning är allt som behövs. Kanske lite bra musik i bakgrunden och en god kopp te, men sen är jag nöjd! (OK, en lite chokladbit kanske skulle sitta fint också ;-))
En spis kvar. Kan inte räknas in under kategorin eldstad, men den lär nog behövas den här också. Aningens mer funktionell att laga mat på. Varmluftsugn har den också, så nu går det fortare att grädda bullar och bröd när man får in två plåtar på en gång!
Jag längtar till våren. Det känns som att det är alldeles för länge tills vi får flytta in i vårt fina lilla hus på landet. Men fråga mig igen om två månader så lär jag ha panik över att tiden går för fort...
Barnen följde med i måndags när vi besiktigade. Alma hade ju sett det på visningen men för Martina var det första gången IRL. De är ganska lyriska. Mycket mer utrymme, och kanske framförallt de fem kaninerna gör att de längtar. Åtminstone Martina kan ju uttrycka det ganska bra. "Mamma, jag kan BARA tänka på kaniner nu!" De två pojkkaninerna i ladugården heter Mimme och Leo. Den vite, lurvige Mimme föll Martina i smaken, så hon har bestämt att han ska vara hennes egna. De tre damerna under vedboden har inga namn, så det får bli en senare fråga, när vi lär känna dem lite bättre. Just nu är de ganska blyga för oss, även om de gärna knaprar i sig en morot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar